Senaste numret av Playboy har Marge Simpson som omslagsbrud. Så genialt och läckert. Världens bästa serie och världens bästa familj.Novembernumrets omslagsflicka poserar på en stol med tidningens karaktäristiska Bunny-logga framför sig. Detta samtidigt som The Simpsons firar 20-årsjubileum. Härlig tycker jag. Ni ser kanske från vilket omslag de hittat inspirationen?
Mitt favoritomslag för Playboy är det klassiska omslaget från 1978 med femme fatale- Dolly Parton.
Läser DN och fortsätter att förundras. Den lille obildade mannen från KD fortsätter i sin hets mot den sk ELIT han och hans parti anser livsfarlig för det ”vanliga folket” I många mindre trevlig länder har man också haft ett förakt mot intellektuella, Tyskland, Sovjet, Kina och Kuba för att nämna några. Jag får en fadd smak i munnen av era åsikter. Att ens tala om en radikal kulturelit visar på att man inte är ” folklig”.
Hela min släkt typiskt arbetarklass. Fläskpannkaka, Stefan & Krister, På spåret och Lasse Stefanz. Detta är deras vardag. En vardag som jag tror de flesta i Sverige känner igen. Åsa Linderborg, genusperspektiv, pakistansk mat och etablissemang. Här tror jag det flesta säger, Que? Du får ursäkta Göran Hägglund men din tes stämmer inte. Du lever inte i den värld, där ”folk” är som mest.
BUHU för genus
Ex din genusrädsla eller agg mot genusteorier. (Vänsterfeminister) De flesta i dag tror jag inte ens reflekterar över varför man ex köper blå kläder och bilar till småkillar (eller STORA pojkar) och rosa kläder och dockor till småtjejer ( eller söta söta prinsessor) Att leksakskatalogerna är indelade i pojk/flick-sidor. Att vi köper en liten spis till lilltjejen så hon kan leka ”mamma”. När jag läste genus för cirka 10 år sedan var det för mig en otrolig upplevelse. Dels för att jag kom från ett sk antiintellektuellt hem. Hos oss fanns inga vuxenböcker. Man talade inte om konst, film, litteratur eller politik. Man talade om annat, väder, semester, hustomten, bilen och det lilla samhället. Min andra aha-upplevelse med genusvetenskap var när vi gjorde vår sk kvinnolinje. Det är då jag upptäckte hur mycket det sociala arvet påverkar mina beslut och val. Ni minns kanske sången, Mamma är lik sin mamma. Jag vågar påstå att ung kvinna från arbetarklass valmöjligheter är aningen mindre än för en ung man från det övre sociala samhällsskikten. Nu har gjort min klassresa och jag har friheten att hoppa mellan världarna när det passar. Jag kan både spela bilbingo och på Dramaten. Jag lägger inget värde i vad som är bättre eller sämre. Men jag tror och vill att båda världarna skall få finnas. Vi behöver fler genusdagis, fler kvinnliga chefer och fler pappor som tar ansvar hemma. Världen är inte jämlik mellan könen. BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) Deras brottsstatistik visar att drygt 25 000 kvinnor utsätts för misshandel varje år, men mörkertalen är stora – Brå har i tidigare studier uppskattat att endast vart femte fall anmäls till polisen. I genomsnitt 16 kvinnor misshandlas till döds varje år. I över 70 procent av fallen misshandlas kvinnan av en närstående.
Dina åsikter angående konst är lika knepiga.
Konst ska utmana. ”Hjärtat sitter till vänster” med Carl Johan De Geer, Ola Billgren och Peter Dahl mfl är fortfarande en av de starkaste utställningar jag sett. Jag delar inte ens deras åsikter men beundrar deras djärvhet.Den speglade den tidens idealism och politiska kämparglöd. Samma gäller Pål Hollender och hans film Buy Bye Beauty. Jag har väl sällan blivit så provocerad som då, men är inte det en del av konstens syfte? Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald ansågs provocerande i början av 1900-talet. Sigrid och Isaac, två unga konstnärer som 1909 beger sig till Paris för att möta den moderna konsten på Henri Matisses målarskola. Paret får tidigt känna på motstånd – de antisemitiska hoten mot Isaac. Isaac stängs ute för att han är jude och Sigrid får inte ställa ut för att hon är kvinna. Konst är som ett träd. Det kan ta många år innan vi människor kan uppskattad och se dess innebörd och form.
Medelsvensson får vi synas?
Det är bara att knäppa på tv-kanalerna. Vilken sorts program drar mest med tittare? Jo, Här är ditt liv. Vilka tittar på detta? Alla vi som är som folk är mest. Arbetar/medelklassen är den största gruppen. Tomas Ledin, Thailand och Finlandsfärjor är och förblir till viss del normbildande.
Nej, mer kultur i alla dess former, mer oliktänkande, mer provokationer, mer genusperspektiv och mindre populism!
Jag får avsluta med ett citat från ”Josh Lymans blogg”
” Tillsist kan jag inte finna det mer än humoristiskt att du (Göran Hägglund) hänvisar till Monty Phyton, som faktiskt om man jämför med vad du skulle mena som vanlig humor i form av Stefan och Krister, är ganska avancerad. Så jag säger som de skulle ha gjort. ”
Barack Obama, Roman Polanski och David Letterman, veckans snackisar på olika sätt. Läs Hanna Fahls tänkvärda krönika. Men jag fått en fadd smak i munnen. Den första bedriver två krig och har massor av kärnvapen, den andra legat med tretton åring. Nu försvarar de stora manliga regissörerna honom. Vadå, det hände ju för 25 år sedan! Ehh, och? Och den sista, en klassik Bill Clinton, ligger runt med sina anställda, utnyttjar sin maktposition och sen…. ryggdunkar och offentliga skämt om sin stackars fru. Ja, vad säger man? Jag blir mest less. Är detta något att hylla och ryggdunka?
Jävlar vad vi handlade i dag. Jag var så less på min MAC som aldrig funkar med något, så för en månad sedan köpte jag en liten rosa Samsung dator. Pytte. Kan ha den i min väska utan problem. I dag pimpade jag upp denna med en liten rosa portabel CD. Eftersom vår gamla Denon stereo gick på sista refrängen passade vi på idag att handla ett rejält hemmabiopaket, på MediaMarkt, allt annat känns puckat!
Så nu jäklar ska vi spela musik och kolla på film. En bonus, min Ipod har en liten dockningsplats på den finfina DVD:n
Carolina är väl en härlig kvinna! Läser ofta hennes blogg. Blir alltid lika glad när jag läser om hennes liv. Duktig entreprenör och tusenkonstnär. En sann kosmopolit. Allt hon förtar sig blir guld. Hon är bubblig, glad, svårmodig, vacker och annorlunda. Fler sådana. Jag arbetade för många år sedan på en kvinnoorganisation. Där träffade jag unga tjejer som hade få kvinnliga förebilder. Jag försökte uppmuntra till systerskap. Våga och vilja glädjas åt andra tjejers val och framgångar. Carolina är en sådan. Man behöver inte köpa allt med henne, men trots detta kan jag inte annat än gratulera henne. Grattis till din framgång. Lycka till med nästa spännande projekt, Planet Gynning, det blir säkert en succé.
Ladurée. Måste vara världens godaste kakor, förpackade i de sötaste askar man kan tänka sig. Är du i London, Paris, Monaco eller Tokyo? Då tycker jag du skall göra ett besök i detta vackra kakparadis. Min favorit är macaroons i smakerna choklad och pistagé.
Det finns inget att tillägga. Jag låter bilderna tala. Vackra och begåvade skådespelare.
Desperate Housewives, ikväll är det säsongsstart. Jag kollar inte mycket tv-serier men Desperate Housewives har något speciellt. De kombinerar svart humor, med drama och lite galenskap. Min favorit bland hemmafruarna är Bree. Ni vet den rödhåriga med extremt kontrollbehov. Anna Anka som fantasifigur. Nåväl, jag sitter bänkad framför tv i kväll. Tycker att hemmafruar passar bäst på tv. Wistera Lane, nice on TV, scary in real life.
Har lagt bud på fyra saker från Ingmar Bergmans dödsbo. Känns både galet och fantastiskt. Denna man har under många år varit lite av min husgud. Läst hans samtliga böcker. Han var en duktig författare, vilket språk. Sett nästan alla hans filmer, tom läst Bergman kurs på DI 
Så nu håller jag tummar och tår. Skall se auktionen live från Bukowski´s hemsida. Snart smäller det!
Vixxtoria har startat en citatkedja. Jag hänger nu på Lilla O
Reglerna är dessa:
1. Jag börjar och skriver ett citat med litterär anknytning (utdrag ur bok, en dikt, kanske en artikel…). Förutom att ange vem som sagt det, måste jag på något sätt motivera varför jag valt just detta citat, kanske vad det betyder för mig, eller för att det säger om något annat, eller vad som helst som är relevant. Motiveringen kan vara kort eller lång. Kanske vill man bygga ett helt blogginlägg kring det hela – det är fritt fram, men det ska framgå att inlägget är del av citatkedjan, och man ska länka till den som är närmast framför i citatkedjan.
2. Nästa person som vill vara med hoppar på citatets sista bokstav, och skriver i sin egen blogg ett citat som börjar med den bokstaven. Kan man inte komma på något sista-bokstavs-citat är det tillåtet att i stället använda sig av förnamns- eller efternamnsinitial till författaren av utgångscitatet.
3. Om man väljer att delta i kedjan lämnar man ett meddelande i kommentarsfältet, med länk till sitt eget bloggbidrag. Tanken är att det blir en citatkedja som hoppar mellan olika bloggar. Har man ingen egen blogg får man så klart skriva citat i kommentarsfältet, och så utgår nästa person från det i stället. Här är vi inte knussliga!
4. Det är inte meningen, men det gör inget om två stycken utgår från samma citat. Det blir ju då två kedjor som påbörjas, och det kan i sig bli intressant, men försök att i första hand skapa en enda lång kedja.
Lilla O valde Tusen gånger starkare av Christina Herrström, Jag valde H (Herrström) . Pär Lagerkvist, Håll mig i din okände hand.
”Håll mig i din okände hand
Håll mig i din okände hand och släpp mig inte. För mig på morgonljusa broar över de svindlande djup där du håller mörkret fängslat. Men mörkret fängslar man inte länge. Snart skall det vara afton över dina broar och natt. Och kanske skall jag vara mycket ensam.”
Läst mycket Pär L detta år då jag förlorat både mamma, pappa och syster. Hans dikter är balsam för min själ. Enligt mig är Pär Lagerkvist en av Sveriges, genom tiderna, största författare. Med skrivlusten söker han svaren på livets gåtor. Hans verk berör mig oerhört starkt. Skriv en kommentar här om du fortsätter kedjan, M, P eller L
God Morgon. Börjar dagen med en hyllning till en av världens bästa fotografer. Just nu finns ett fantastiskt fotografi på Ingmar Bergman till salu på Bukowskis. Synd att man inte har mer sparpengar, då hade jag fanimej köpt bilden.
Tacos, Skavlan, Bio, Ljudbok, Bukowskis och Brunch. Ja, ungefär i den ordningen.
Paris, en ständigt pågående kärlekshistoria. Amelie, en underbar film, vacker kärlekshistoria, vemodig musik och härlig stad!
Paris- Je t’aime!
Intelligens, stil och flotta hattar. Så är mina deckarfavoriter. Slafsig i jeans är inte min melodi. Varför kan de inte lösa ett mordmysterium med lite stil och finess? Min Ruth är mån om både in och utsida. Eftersom den utspelar sig på 50-talet, har jag lite mer fria tyglar. Ex bilhandskar, baskrar och jazzskor är väl inget som hör till vanligheten. Men nu kan jag frossa i detta. Arne Mattssons filmer om paret Hillman är underbara. Mordhistorier med finess, utan blod och sadism. Samma Nancy Drew (Kitty) Jag köpte en ny bok varje lördag för min veckopeng om Kitty när jag var barn. Sedan tvingade jag min pappa att ex, låsa in mig i mitt rum, för att sedan försöka ta mig ut med hjälp av en hårnål. Vilket aldrig fungerar då hårnålarna är alldeles för mjuka. De böjer sig. Men hur som helst. Det finns många härliga kvinnliga deckare. Här kommer tre favoriter. Återkommer med männen.
Nancy Drew (Kitty), Kajsa Hillman (Mannekäng i rött) och Miss Marple kändes som enkla val.
Vackra personer fascinerar oss vanliga dödliga. Långa halsar, raka näsor och vackra ögon. Här är några av mina favoriter bland oss kvinnor. Återkommer med männen. Vilka är era favoriter?
Roger & Gallet är ett prisbelönat parfymhus i Paris. Det grundades redan 1886. Jag är väldigt förtjust i lavendel och citron. Roger & Gallet har en ljuvlig serie med citrondoft. Har både tvål, handkräm och bodylotion. Perfekt för dagar då man känner sig lite smårisig. Den underbara doften av citron ger en känsla av kontinenten. Det kan man behöva nu när rusk och regn lurar bakom dörren. Smörj, smörj, smörj
Blev inspirerad när jag läste på Lilla O blogg. Hennes topp 100. Jag kollade runt lite och fann De 50 bästa kriminalverken. Det är en sammanställning av hundratals svenska experter, från bl.a. Svenska akademien och Svenska Deckarakademin, samt allmänheten. Den gjordes i samband med Världsbiblioteket, och har flera gånger publicerats i bl.a. Tidningen Boken. Upptäckte deckargenren ganska sent i livet. Men min ambition är att innan årskiftet 2011 hunnit läsa samtliga på listan. 15 månader, ca 45 deckare. Det borde fungera. Några tips, vilken ska jag börja med?
De 50 bästa kriminalverken
- Eric Ambler – Dimitrios mask
- Honoré de Balzac – En skum historia
- E.C. Bentley – Trents sista bragd
- John Dickson Carr – Den ihålige mannen
- John Dickson Carr – Svart sabbat
- John le Carré – Spionen som kom in från kylan
- Raymond Chandler – Den stora sömnen
- Raymond Chandler – Kvinnan i sjön
- Raymond Chandler – Den lilla systern
- Raymond Chandler – Långt farväl
- G.K. Chesterton – Berättelserna om fader Brown
- Agatha Christie – Dolken från Tunis (LÄST)
- Agatha Christie – Tio små negerpojkar (LÄST)
- Wilkie Collins – Månstenen
- Arthur Conan Doyle – De fyras tecken
- Arthur Conan Doyle – Baskervilles hund
- Friedrich Dürrenmatt – Domaren och hans bödel
- Friedrich Dürrenmatt – Kommissariens löfte
- Umberto Eco – Rosens namn (LÄST)
- Frederick Forsyth – Schakalen
- Graham Greene – Brighton Rock
- Peter Van Greenaway – Judas!
- Dashiell Hammett – Röd skörd
- Dashiell Hammett – Riddarfalken från Malta
- Frank Heller – Kejsarens gamla kläder
- Patricia Highsmith – En man med många talanger
- Francis Iles – Före dådet
- Michael Innes – Klagosång över en skald
- P.D. James – Av oskyldigt blod
- P.D. James – Smak för döden
- Sébastien Japrisot – Flickan i bilen med glasögon och gevär
- Ira Levin – En kyss före döden
- Ed McBain – Flaskan
- Pierre Magnan – Stenängeln
- Edgar Allan Poe – Berättelserna om C. Auguste Dupin
- Mario Puzo – Gudfadern (LÄST)
- Ruth Rendell – Stenarna skola ropa
- H.-K. Rönblom – Höstvind och djupa vatten
- Dorothy Sayers – De nio målarna
- Georges Simenon – Maigret och hans mord
- Georges Simenon – Min vän kommissarie Maigret
- Georges Simenon – Maigret gillrar en fälla
- Maj Sjöwall och Per Wahlöö – Roseanna
- Maj Sjöwall och Per Wahlöö – Den skrattande polisen (LÄST)
- Mickey Spillane – Hämnden är min
- Josephine Tey – En gammal skandal
- Stieg Trenter – Tragiskt telegram
- Hillary Waugh – Vid försvinnandet iklädd…
- Cornell Woolrich – Brud i svart
Min kloke svärfar har ett uttryck som jag tagit till mig. Under hans tid på Hassela Kollektivet mötte han många människor. När han med dem, fd tunga missbrukare, talade om normalt och onormalt, brukade han säga till dem; ” Vi är alla mer eller mindre normalstörda” Jag håller med honom. ”Låt den som är utan synd kasta första stenen”
Jag håller också med Bob Hansson som i gårdagens SVD sade ”Vi är alla vanliga människor. Det finns inga vanliga människor.”
Att sitta på höga hästar och peka vad som är ”vanligt” eller ”ovanligt”. Nej, det klingar illa när man har titel Socialminister. Bob Hansson, fortsätter ” Vem föraktar vem, Göran? Känner du dig själv föraktad, du glömde skriva något om det. Vill du att människor ska tycka om dig mer än vad de gör? Vill du kramas hr Hägglund?”
Nej hr Hägglund, anamma lite av hr Hansson devis, mer kärlek. Våga kramas! För det står ju så i bibeln. Störst av allt är kärleken.
Jag avslutar med något som jag tror kommer från Bob Hanssons, Bräcklighetens poetik
” Poesin tillhör inte det dämpande bruset. Gröten av tröst och underhållning som ska hålla oss rena och lugna. Vi som arbetar med att öppna upp poesin måste förhålla oss till detta. Poesin måste ut ur bibliotekets bunker men undgå underhållningsindustrins desarmering.”
Ska man skratta eller gråta? Lite som Anna Ankas uttalande igår på Newsmill. Jag tänker såklart på Göran Hägglunds populistiska inlägg på DN opinion. Att ens tala om en radikal kulturelit visar på att man inte är ” folklig”.
Hela min släkt typiskt arbetarklass. Fläskpannkaka, Stefan & Krister, På spåret och Lasse Stefanz. Detta är deras vardag. En vardag som jag tror de flesta i Sverige känner igen. Åsa Linderborg, genusperspektiv, pakistansk mat och etablissemang. Här tror jag det flesta säger, Que? Du får ursäkta Göran Hägglund men din tes stämmer inte. Du lever inte i den värld, där ”folk” är som mest.
BUHU för genus
Ex din genusrädsla eller agg mot genusteorier. De flesta i dag tror jag inte ens reflekterar över varför man ex köper blå kläder och bilar till småkillar (eller STORA pojkar) och rosa kläder och dockor till småtjejer ( eller söta söta prinsessor) Att leksakskatalogerna är indelade i pojk/flick-sidor. Att vi köper en liten spis till lilltjejen så hon kan leka ”mamma”. När jag läste genus för cirka 10 år sedan var det för mig en otrolig upplevelse. Dels för att jag kom från ett sk antiintellektuellt hem. Hos oss fanns inga vuxenböcker. Man talade inte om konst, film, litteratur eller politik. Man talade om annat, väder, semester, hustomten, bilen och det lilla samhället. Min andra aha-upplevelse med genusvetenskap var när vi gjorde vår sk kvinnolinje. Det är då jag upptäckte hur mycket det sociala arvet påverkar mina beslut och val. Ni minns kanske sången, Mamma är lik sin mamma. Jag vågar påstå att ung kvinna från arbetarklass valmöjligheter är aningen mindre än för en ung man från det övre sociala samhällsskikten. Nu har gjort min klassresa och jag har friheten att hoppa mellan världarna när det passar. Jag lägger inget värde i vad som är bättre eller sämre. Men jag tror och vill att båda världarna skall få finnas. Vi behöver fler genusdagis, fler kvinnliga chefer och fler pappor som tar ansvar hemma. Världen är inte jämlik mellan könen. BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) Deras brottsstatistik visar att drygt 25 000 kvinnor utsätts för misshandel varje år, men mörkertalen är stora – Brå har i tidigare studier uppskattat att endast vart femte fall anmäls till polisen. I genomsnitt 16 kvinnor misshandlas till döds varje år. I över 70 procent av fallen misshandlas kvinnan av en närstående.
Dina åsikter angående konst är lika knepiga.
Konst ska utmana. ”Hjärtat sitter till vänster” med Carl Johan De Geer, Ola Billgren och Peter Dahl mfl är fortfarande en av de starkaste utställningar jag sett. Jag delar inte ens deras åsikter men beundrar deras djärvhet.Den speglade den tidens idealism och politiska kämparglöd. Samma gäller Pål Hollender och hans film Buy Bye Beauty. Jag har väl sällan blivit så provocerad som då, men är inte det en del av konstens syfte? Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald ansågs provocerande i början av 1900-talet. Sigrid och Isaac, två unga konstnärer som 1909 beger sig till Paris för att möta den moderna konsten på Henri Matisses målarskola. Paret får tidigt känna på motstånd – de antisemitiska hoten mot Isaac. Isaac stängs ute för att han är jude och Sigrid får inte ställa ut för att hon är kvinna. Konst är som ett träd. Det kan ta många år innan vi människor kan uppskattad dess innebörd och form.
Medelsvensson får vi synas?
Det är bara att knäppa på tv-kanalerna. Vilken sorts program drar mest med tittare? Jo, Här är ditt liv. Vilka tittar på detta? Alla vi som är som folk är mest. Arbetar/medelklassen är den största gruppen. Tomas Ledin, Thailand och Finlandsfärjor är och förblir till viss del normbildande.
Nej, mer kultur i alla dess former, mer oliktänkande, mer provokationer, mer genusperspektiv och mindre populism!
Jag får avsluta med ett citat från ”Josh Lymans blogg”
” Tillsist kan jag inte finna det mer än humoristiskt att du hänvisar till Monty Phyton, som faktiskt om man jämför med vad du skulle mena som vanlig humor i form av Stefan och Krister, är ganska avancerad. Så jag säger som de skulle ha gjort. ”
deckarruth